När döda ytor engagerar

Det finns en liten triangel i Stockholm som heter Karl Staaffs park. Karl Staaff var, när förra seklet var ungt, liberal statsminister med valrossmustascher och frisyr av rakborstvariant.

Jag påminner om detta, eftersom många av er nog har glömt bort Karl Staaff. Antagligen har ännu fler av er glömt bort Karl Staaffs park.

På sensommaren passerade jag Karl Staaffs park i bil. Då fick jag se något som nästan fick mig att stanna. I Karl Staaffs park stod nämligen inte mindre än fyra (4) personer.

Under de 25 år som jag bott i Stockholm har jag säkert passerat Karl Staaffs park i snitt en gång i veckan. Det blir 1 300 gånger, ge eller ta ett par hundra. Inte en enda gång kan jag påminna mig att jag sett en enda människa stå still i Karl Staaffs park. Jag har säkert glömt någon farbror med folköl och turist med skoskav, men en folksamling hade jag kommit ihåg.

Karl Staaffs park är nämligen ingen park. Det är en snutt cykelväg, en byst, lite hundkissad gräsmatta, några buskar och en ful barack som antagligen innehåller något som har med el att göra. Det finns fler träd på den angränsande gatan, än i Karl Staaffs ”park”. Namnet är ett rörande försök att göra något av en plats som inte är en plats, utan ett mellanrum.

Nu finns ett förslag på att bebygga triangeln. Därmed kan ni säkert gissa varför jag såg en folksamling som slog alla tidigare rekord.

Just det. Gruppen ”Bevara Karl Staaffs park” var där och värvade protestunderskrifter. Den vill rädda denna ”lunga” i stadslandskapet. Ryktet säger att den nya majoriteten i Stadshuset kommer att göra som de vill. Så snart ligger den lilla plätten helt öde igen, till kissnödiga hundars, nostalgiska liberalers och utsiktsvärnande grannars glädje.

Svenskarna är inte värda sina städer.

Tidigare krönikor

Att ledas eller låta sig ledas

Att leda väljarna eller låta sig ledas av dem – ett evigt dilemma för politiska ledare. Det gäller att hitta …

Enklare regler, tack!

Staten har lättat lite på bullerreglementet. Men nu måste man röja rejält i regelverken. Omedelbart. Dels för att göra nybyggen …

I kölvattnet av Rikshem

När jag var liten lärde jag mig vad som var rätt och fel av min mamma. Sedan utbildade jag mig …

Ett Saltsjöbadsavtal om staden

För att få en levande diskussion om villkoren för stadsbyggnad behöver samtalsklimatet förändras från ”idiotförklaring av motståndare” till ”konstruktiv aktivitet”.

Nedanför Trump tower

Tidningen Fastighetsvärlden är ju rimligen den bästa platsen att skriva om Donald Trump i. Denne republikanske presidentkandidat har tjänat sina …

Låt pensionärerna bygga landet

Arlanda Express ägs till 37,5 procent av Australiens offentligt anställda och till lika stor del av kinesiska staten. Kastrups flygplats …

En normlös ny stadsdel

Ordning och reda är normalt en lysande ledstjärna. Men vi lever i en tid när oordning och oreda kan vara …

Förstatliga asylboendet!

Plötsligt har fastighetsbranschen blivit en central del av migrationspolitiken. Migrationsverket letar med ljus och lykta efter asylboenden och tvingas kalla …

Hisnande slätstruket

Om historien hade känsla för det väsentliga skulle Otis Redding vara världens mest inflytelserika Otis. Men historien är inte konstnärssjäl, …

När Kaplan hämtat sig från chocken

Alla politiker har som främsta mål att äga agendan. Genom att få debatten att handla om ”rätt problem” ökar chansen …

Förfallna symbolhus

Förmodligen har fler svenskar varit i Hanoi än i Ha-Neu, trots att den senare staden ligger så mycket närmre. Första …

Slopade ränteavdrag – kanske inte så illa som befarat

I juni presenterade Företagsskattekommittén ett förslag som innebär att avdragsrätten för räntekostnader slopas mot att bolagsskatten sänks från 22 till …